Varför gör man sig besväret att börja resan ut ur the Matrix? Det kan ju vara så att jag är alldeles nöjd med det projektionsspel som dagligen pågår, eftersom jag kanske har vant mig vid en viss nivå av smärta, eller så har jag lyckats placera sig i en omgivning av människor som inte alltid har behov av att att projicera sin smärta på mig, så att jag inte har ett behov att försvara mig i alla lägen, utan jag har möjlighet att återhämta mig, utan att jag för den skull behöver vara medveten om mina egna och andras projektioner. Jag kanske helt enkelt är alldeles tillräckligt nöjd med att ha det som jag har det!
Ja, så kan det förstås vara. Är man nöjd så är man, det är ju inte lätt att övertyga någon att göra en stor ansträngning för att ta en titt utanför the Matrix. I filmen var det en aning slitsamt för Neo när han hade blivit bortkopplad från maskinernas energiutvinningsanläggning, och hade möjligheten att inse att han hade varit inkopplad i en datorsimulering. Så illa är det kanske inte i vår värld (men vem vet?), men inte är det lätt att motivera sig för det steget!
Om man inte hamnat i en rejäl kris, förstås, där man varken hittar ut eller in. För min egen del var det kris i ett äktenskap som aldrig hade varit bra, och som krävde insikter av mig som jag först inte hade kunskaper eller förmåga att ta mig ur. För andra kan det vara t.ex. att livet hamnat i fullständig tristess, eller kanske alkoholism, andra beroenden, eller något slags annan återvändsgränd. Sådana finns det gott om här i livet, och de kommer nog förr eller senare för de flesta människor. I sådana kriser kan man ta sig ur starkare, eller så väljer man att vara offer, och fastnar i bitterhet. Det finns säkert ett brett spektrum av ”utgångar” från kriser; tyvärr är jag inte så insatt i det.
Den vägen ur krisen där man plockar bort sina projektioner kan jag i alla fall rekommendera varmt! Där tar man ansvar för sin smärta, ser vad som är fel, tar sitt ansvar, och åtgärdar, en sak i taget, efter bästa förmåga. Konkret, men svårt. Det är ämnet för denna blogg!
