Det riktigt intressanta är att när man väl accepterat ansvaret (och sig själv) som man så frenetiskt arbetat för att undvika, ser man att ansvarspositionen är mycket enklare att förhålla sig, och därmed tryggare. Och så undrar man förvånat vad det var som var så viktigt att hålla sig borta från!

Ha en fin advent du med! Kram! /Thomas

Jag börjar förstå varför en del mig närstående haft svårt för den väg jag svängt in på. Min egen reaktion på dina inlägg är ofta den samma som deras till en början. Jag förstår att du har rätt, men jag vill helst inte för det är krävande att acceptera ansvaret och blir därför för en sekund irriterad. För min del följs dock irritationen snabbt av begrundan.

Idag tog mig den där sekunden av irritation och den efterföljande självinsikten mig ur en djupare irritation, som nog till stor del är rimlig, men vars problem nog bör få en mer konstruktiv angreppsvinkel. *tacksam*

Man skulle kunna säga att självinsikten/acceptansen smittar till känslor för andra situationer, vilket jag finner intressant.

Så tack för att du är lite enerverande med din klarsyn och irriterar mig

Hoppas att du får en riktigt skön advent!

Kram,
S